livet leker?

En jäkla bra fråga men just nu skulle jag vilja säga nej!
Antar att det går över snart, eller jag får hoppas för att må dåligt är inte min grej.
Jagar mina kompisar som aldrig har tid för dom är så upptagna..det kommer snart att sluta för varför ska jag jaga dom?
Jag har inte orken, fast vissa är fan värda att jagas riktigt ordentligt! =)


Dagen som kommer så ska jag hämta mina grejer hos Rasmus, jag kom ju aldrig ut igår.
Sedan tänkte jag baka en kladdkaka åt mig själv (och någon annan?) och storstäda mitt rum, för mitt rum = päckel!!!

Fredriks parfym har satt sig i min näsa..hur får man bort sånt?

Sen har jag sjuk ångest över ifall jag verkligen ska vara au pair i Schweiz?
Har börjat inse att det är nära nu, börjar bli orolig över allt och eftersom jag kommer vara borta ett år är det mycket jag måste ta avstånd till och mycket som inte kommer bli som vanligt när jag kommer tillbaka.

Det finns en viss person, en speciell, väldigt speciell person i mitt liv. Den personen är nära på att inte vara den speciella längre.. Det sårar mig hårt.
Jag blir rädd att det kommer bli värre ifall jag åker härifrån.
För jag är inte säker på ifall att jag är så speciell för denna person.
Och det handlar inte om förhållande, det handlar om vänskap som jag inte vill vara utan. Inte klarar mig utan.

Ge mig botemedel någon? =)