Jahh

Juste, jag jobbade igår mellan 8-16.30 tjänade riktigt bra. Glad kan man ju säga att man är. Hoppade in som vikarie istället för Lotta. Vi hade 10 barn medans den andra avdelningen hade 5. Tyckte lite synd om Johannes då som fick stå ut med mig och tio barn. Men dom anställde faktiskt mig. Något måste jag ha gjort bra..

Önskar jag fick lite mera pengar, gärna nu på en gång, ska inte shoppa något, ska inte slösa något alls, jag ska köpa försäkring, pass, flygbiljett och hälsoundersökning. Måste ha allt när jag söker som Au Pair. Förhoppningsvis åker jag i sommar. Jag längtar bort härifrån, det går inte att beskriva! Tjejen på agenturen jag ska åka med är så snäll, har tusen frågor, jag vill ju veta allt. Fick iaf adda henne på msn så när jag kommer på något att fråga så skriver jag bara med henne på msn. Sen har jag ett kusinbarn som oxå ska åka. Hon är lika gammal som jag. Träffade henne förrförra sommaren tror jag det måste ha varit och hållt lite kontakt med henne. Vi ska åka med samma agentur så vi kommer nog ha kontakten i London sen när man känner sig ensam och allt. Lite kul att man är släkt oxå. Har knappt någon kontakt med släkten.

Sen har jag tänkt på en sak, har tänkt på det förut men nu är det lite mera aktuellt pga dagis å allt... Man får skaffa barn, hur många som helst å man kan sköta dom lagom bra men det är ju inte säkert.. Men man måste ha utbildning för dagis. Tänk på familjen annorlunda med 10 barn där uppe i tjotahejti, man lär sig väl på vägen?
Lite småtjurig, lär man sig mer på barn och fritidsprogrammet om barn mer än om man alltid har varit med barn och tagit hand om dem? svara gärna.